Sukur

Sukur ma ọ bụ Sukur Cultural Landscape bụ UNESCO World Heritage Site nke dị n'elu ugwu dị n'ebe dị n'okpuru obodo Sukur na Steeti Adamawa nke Naịjirịa. Ọ dị na Ugwu Mandara, nso n'ókè ya na Cameroon. Ihe odide UNESCO ya dabere na ihe nketa ọdịbendị, ọdịbendị ihe onwunwe, na ubi ndị a na-ahụ anya. Sukur bụ ọdịbendị mbụ nke Afrịka natara Ndepụta Ihe Nketa Ụwa. [1]

Okwu mmalite

Sukur' pụtara "ịbọ ọbọ" n'asụsụ Margi na Libi. Ọ pụtakwara "esemokwu" n'asụsụ Bura, asụsụ ndị Sukur agbata obi na nghọta.'[2]

Akụkọ ihe mere eme

Obodo na-agbaze ígwè nke Sukur na Adamawa Steeti, Northern Nigeria, ugbu a UNESCO World Cultural Heritage Site

ihe ncheta nke Iron Age a chọtara n'ụdị ọkụ, ore, na grindstones na saịtị ahụ ka e guzobere na ọ bụ nke tupu Sukur. E nwekwara ụfọdụ nchọpụta sitere n'oge Neolithic. [3]Akụkọ ihe mere eme na-adịbeghị anya sitere na usoro ndị eze Dur nke narị afọ nke iri na asaa. Dur guzobere mpaghara ahụ dị ka onye isi na-eweta ihe ndị a na-emepụta maka imepụta ígwè n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Naijiria; nke a gara n'ihu ruo afọ iri mbụ nke narị afọ nke 20. Site na 1912 ruo 1922 Sukur wakporo Hamman Yaji, onye pullo Lamdo (onye isi) nke Madagali. Agha ndị a mere ka mgbaze ígwè dalata ruo n'afọ 1960, bụ́ oge a hụrụ ka ndị mmadụ na-akwaga n'ala dị larịị nke dị n'ebe ugwu na ndịda Sukur.[1] Ndị Britain na-achị mpaghara ahụ site na 1927 emeghị ihe ọ bụla n'ụdị omenala nke ebe obibi a.[2] Nic David na Judy Sterner chịkọtara ozi nke saịtị a na-amaghị ama na a na-achịkọta ọtụtụ akwụkwọ ndị ọzọ iji mee ka ndị ụwa mara saịtị a nke ọma.

Ihe odide ya nke UNESCO, nke e mere n'okpuru Criteria nke iii, v na vi na 1999, dabere na ihe nketa ọdịbendị nke Hidi's Palace complex na obodo, ọdịbendị ihe onwunwe, na ubi ndị dị n'ime ala, nke dị n'ọnọdụ dị mma. A na-edepụta akụkụ ndị a na ntinye nke na-ekwu na ọ bụ "Ọdịbendị nke Sukur bụ ihe akaebe doro anya maka ọdịnala ọdịbendị siri ike ma na-aga n'ihu nke tachiri obi ruo ọtụtụ narị afọ. " [3] Sukur bụ otu n'ime ebe abụọ UNESCO World Heritage Sites. [4][5]

Ihe ndị e ji mara ya

Ụlọ obibi obodo na ndị Sukur

Ndozi ahụ dị n'akụkụ abụọ. Akụkụ elu, ebe obí ahụ dị, a na-akpọ Sakur Sama na nke ọzọ bụ Sakur Kasa.[1] Obí ahụ dị n'elu ugwu, na nnukwu ogige nwere ebe obibi nke Hidi (onyeisi). Ọ bụ ihe owuwu okirikiri wuru site na granite mpaghara emere ka ọ bụrụ mgbidi nkume kpọrọ nkụ na niche. Ihe mgbochi ahụ gụnyekwara pen maka ehi na ụlọ anụ ịnyịnya.Ụlọ ndị haram dị nso n'obí ahụ bụ mkpọmkpọ ebe. Ọnụ ụzọ e si abanye n'obí eze nwere ọtụtụ ọnụ ụzọ na otu ọnụ ụzọ ámá nwere nnukwu oghere abụọ monolithic gbara ya gburugburu ma nwee ọnụ ụzọ ámá. Ụzọ ntinye nke e ji nkume nkume granite mee ka ọ dị n'ebe ugwu na n'ebe ọwụwa anyanwụ ma na-ekpuchi ya; obosara ya dị mita 5.7 (19 ft). N'ileghachi anya n'ugwu ahụ, a na-ahụ ala dị larịị ka etinyere ya na mbara ala maka ịkọ ugbo nke bụ otu n'ime ihe pụrụ iche nke saịtị a ma kpọọ ya "àgwà dị nsọ".[1][2] Obí ahụ ka nọkwa n’ụlọ onyeisi ezinụlọ na nwunye ya.[2]

N'akụkụ ala nke ebe obibi ahụ, ụlọ ndị dị n'ime obodo bụ ihe owuwu dị mfe nke ndị nkịtị. A na-eji ụrọ rụọ ha na elu ụlọ nke ahịhịa, yana akwa ala. Otu ìgwè ụlọ ndị dị otú ahụ nwere mgbidi dị ala gbara ya gburugburu.[3]

Ebe a na-eli ozu nke dị nso n'obí ahụ bụ ihe owuwu okwute dị mfe na-anọchi anya ebe a na-eli ozu, na-abụghị ndị agbụrụ na ndị otu obodo.[3]

Akụkụ ọzọ dị mkpa, na ụlọ ọ bụla nke onye na-arụ ọrụ n'ebe obibi ahụ, bụ mkpọmkpọ ebe nke ọkụ ọkụ na-agbaze ígwè, nke bụ ụdị ọkụ ọkụ nke nwere bellows.[3]

Ihe niile dị n'elu nke mmezi ahụ na-egosi ọnọdụ nketa nke usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke akụ na ụba nke ndị Sukur.[3]

Omenala a ma ama

N'akwụkwọ njem ya, Looking for Transwonderland, onye edemede Noo Saro-Wiwa gara Sukur ma kọwaa mmetụta ya na ya.[6]

Edensibia

  1. Brown (2005). The Protected Landscape Approach: Linking Nature, Culture, And Community. IUCN, 43–. ISBN 978-2-8317-0797-6. Retrieved on 15 April 2013. 
  2. 2.0 2.1 Lizzie Williams (2008). Nigeria: The Bradt Travel Guide. Bradt Travel Guides, 282–. ISBN 978-1-84162-239-2. Retrieved on 16 April 2013. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 Sukur Cultural Landscape. UNESCO Organization. Retrieved on 12 April 2013.
  4. Sukur: A Culture of the Mandara Mountains. Sukur Information Organization. Archived from the original on 19 May 2017. Retrieved on 12 April 2013.
  5. Lizzie (2012). Nigeria: The Bradt Travel Guide. Bradt Travel Guides, 288–. ISBN 978-1-84162-397-9. Retrieved on 15 April 2013. 
  6. Review of Looking for Transwonderland: Travels in Nigeria : Centre for African Studies (LUCAS). lucas.leeds.ac.uk. Retrieved on 2023-04-01.

Njikọ mpụga

Content Disclaimer

Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.

  1. The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
  2. There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
  3. It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
  4. Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
  5. Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.