Thompson Salubi
Thompson Adogbeji Salubi bụ onye Naijiria na-ede akwụkwọ akụkọ, ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị bụ onye isi oche nke Urhobo Progress Union ruo afọ iri abụọ. Salubi dere akwụkwọ edemede gbasara akụkọ ihe mere eme nke Western Niger Delta, ọ bụkwa onye dị mkpa maka akụkọ ihe mere eme nke ndị Urhobo n'oge mmalite nke oge ọchịchị ndị ọchịchị. Peter Ekeh dezigharịrị ụfọdụ n'ime ihe odide ya ma bipụta ya dị ka akwụkwọ T.E.A. Salubi: Witness to British Colonial Rule in Urhoboland and Nigeria site na Urhobo Historical Society n'afọ 2008. [1]
Ndụ
A mụrụ Salubi n'ala Western Urhobo, nna ya si Ovu n'ebe gọọmentị mpaghara Ethiopia East nke Delta Steeti. N'agbata afọ 1917 na afọ 1924, ọ gara ụlọ akwụkwọ dị na Ovu na Lagos, mgbe ọ gụsịrị ọkwa isii na Lagos, o mere njem ụbọchị iri na anọ laghachi Ovu site na iyi Delta. Ọrụ mbụ ya bụ ịkụzi ihe na Okpara waterside, n'akụkụ, ọ rụkwara nsụgharị maka onye ụkọchukwu Yoruba. Ọ laghachiri Lagos wee nọrọ afọ abụọ na Baptist Academy, mgbe nke ahụ gasịrị, Salubi sonyeere ndị colonial n'afọ 1927 wee malite ọrụ dịka onye na-azụ ọzụzụ na ngalaba ịdị ọcha nke Lagos Town Council. N'afọ 1930, ọ gụsịrị akwụkwọ na Royal Sanitary Institute ma mesịa bụrụ nwoke na-elekọta ụlọ ọrụ onye nyocha ahụike na Ebute Metta, otu n'ime ndị nyocha Africa ole na ole n'oge ahụ bụ ndị na-ahazi alaka nke ha. N'afọ 1943, ọ gbanwere ọrụ ya na ngalaba ọrụ ebe ọ nọrọ afọ ndị fọdụrụ na ọrụ gọọmentị tupu ọ laa ezumike nká dị ka osote kọmishọna maka ọrụ.[2]
N'afọ 1963, Salubi bụ onye isi oche nke Urhobo Progress Union, otu iji chebe mmasị na ịkwado ọganihu agụmakwụkwọ nke Urhobos. N'oge Republic nke mbụ nke Naịjirịa, Salubi so n'òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị ole na ole. Ọ nwere njikọ na NCNC mana o mechara soro guzobe Midwest Democratic Front. N'agbata afọ 1964 na afọ 1972, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye kọmishọna mpaghara na nchịkwa dị iche iche na ozi dị iche iche. Mgbe e wepụrụ mpaghara Midwest n'ebe ọdịda anyanwụ, a họpụtara Salubi ka ọ bụrụ Minista Ọrụ mpaghara.[3] N'oge ọchịchị Samuel Ogbemudia, ọ bụ onye ọrụ ugbo.
Edensibia
- ↑ African Books Collective: T.E.A. Salubi. www.africanbookscollective.com.
- ↑ Editorial (2005). Warri city & British colonial rule in Western Niger Delta, Repr., Buffalo, NY: Urhobo Historical Society. ISBN 9780649247.
- ↑ "Nigeria: Samuel Jereton Mariere and Federalism in Nigeria", The Guardian (Lagos), 11 November 2014.
Content Disclaimer
Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.
- The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
- There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
- It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
- Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
- Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.